Riva badrum, lektion 1. Kakel är vasst.
Har man inga plåster till hands så får man improvisera - "gultejp" och lite ihoprullat toalettpapper gjorde susen. Den här gången behövde jag i alla fall inte sy!

Vet inte om det är att jag börjar bli gammal, eller om det är något annat men fyra dagars (förhållandevis milt) lanande lyckades fullkomligt ta kol på mitt immunförsvar, för sådär lagom till att det var läge att packa ihop datorn och röra sig hemåt så fick jag den där speciella känslan av att ha druckit batterisyra och det utvecklades sedan vidare till en kombination av det och känslan av att ha sniffat upp ändarna av en tops i båda näsborrarna.

Det bästa man kan göra på jobbet när man är förkyld är egentligen inte att stå i betongdamm och riva kakel, för efter två dagar i skiten mår jag inte bättre.. Det jag kan "trösta" mig med är väl att jag har nöjet av att få jobba ensam, så jag slipper använda min bräckliga röst. Och tack vare att det inte är sådär överdrivet komplicerat att applicera bilmaskin mot kakelplattor så kan jag kombinera rivandet med strepsils, ipren och ljudböcker. Tis good.

Dagens låttips på Spotify: Backstreet Boys – Show Me The Meaning...
_______________________________________________________________